Hej världen. Jag är redo för dig igen
Det är snart två år sedan mitt senaste inlägg, och visst har jag delat med mig av mitt liv - genom andra kanaler.
Instagram har använts flitigt, och med dess hjälp kan jag blicka tillbaka på åren som gått.
2016 var ett aktivt och sportigt år. Då startade jag traningskompis.nu (hemsidan är inte längre aktiv, men insta-kontot och facebook finns kvar) och hade ambitioner att sprida träningsglädje till allt och alla. Fortsatte med Toughest, Action Run och klättring. Lärde mig att gå på lina (slackline) och provade acroyoga.
Jag njöt såklart av min fina lägenhet och uppskattade varje årstidsväxling. Varje säsong hade något nytt med sig. Jag blev platinablond och gick på slottsbröllop på Sofiero. Besökte Gdansk och älskade gamla stan med vackra små hus, så fint dekorerade. Ett weekend-resmål som rekommenderas varmt! Jag tog upp målningen litegrann, främst akvarell och tusch.
Jag gjorde min första resa till USA och besökte Orlando, med ambitioner att ha en liten verksamhet vid sidan av. Men jag föll inte tycke för företaget och skrotade idén. Den personliga utvecklingen var i fokus, jag bokade en livscoach, läste böcker, lyssnade på poddar och gick på föreläsningar. Ett år av inspiration och utveckling. Allt på samma gång men inget klart mål. Ambitiös och målmedveten, men vart skulle jag? Vad var mitt mål? Jag ångrar dock inte någonting av det jag hittade på, även om det kanske var för mycket på en gång.
Jag körde på men min hälsa var inte helt i balans. I slutet av året insåg jag att det var dags att växla ner ett tag. Min sköldkörtel jobbade på högvarv, jag blev tröttare och sov mycket, hjärtat rusade. Det kändes plötsligt inte lika aktuellt med allt jag hade igång. Jag behövde vila.
2017 drog jag ner mina ambitioner i det mesta. Jag sa upp bekantskapen med det dåliga samvetet, för det var inte någon bra vän. Istället var jag tacksam för att min omgivning accepterade förändringarna och mig, som jag var. Det blev ingen mer Toughest och jag hoppade av Action Run. Efter att ha övertalat mig själv till att ändå gå på Move Copenhagen och sova i tält, samt sprungit Göteborgsvarvet utan en grundlig förberedelse, svor jag att aldrig mer boka något sådant ett år i förväg.
Jag sa upp hemsidan för TK (Träningskompis) och tackade den för erfarenheterna den gav. Träning var inte mitt prio ett längre. Nu började jobbet på insidan och det mentala planet. Jag fördjupade mig i LOA, law of attraction, och läste böckerna av E.&J. Hicks. Det blev många timmar av youtube med Esthers föreläsningar och fler poddar med inspirerande personer.
Jag fortsatte att fylla på med kunskap, utan att lyssna inåt. Men vanor går att ändra. Morgonmeditation började bli ett mer frekvent inslag i vardagen, vilket hjälpte mig att grunda mig i min energi. Jag gick på akupunktur för behandling av orkeslöshet och akne, något som var påtagligt i början på året.
På våren åkte jag till Emiraterna, först Abu Dhabi, sedan Dubai och sist Ajman. En rolig men intensiv resa, allt på mindre än en vecka. Jag gillade verkligen Dubai och tyckte om det lyxiga Fairmont som blev vårt sista stopp inför hemresan. En önskan om mer lyx i vardagen - och på resan - formades då. Jag började hänga mer med tornadon, Moggi, som kom in i mitt liv året innan, men blev en större del av det nu. Min ständiga frågepanel och bollplank. Med henne besökte jag Thailand för första gången och fick en avslappnad solsemester över nyår.
Mina energinivåer började kännas normala efter sommaren, som jag spenderade hemmavid. Kanske hjälpte akupunkturen, kanske det lugnare tempot. Eller så var det kallbad som fick igång kroppen - Kallis blev en ny favorit att besöka. Lägenheten började kännas alltför välbekant, så jag tog tag i köket och fräschade upp det lite. Några detaljer kvar, men hittills är jag nöjd med resultatet.
Sammanfattat, skulle jag kunna kalla 2017 för ett år av inbromsning och balansering. Eftertanke. Felsökning. Reparation. Jag upplevde det som ett tufft år för många, för min del var det ett år med många insikter.
Mitt mål för den kommande tiden, detta året och längre fram, är att lyssna inåt mer. Hitta min intuition och följa den. Grunda mer i den jag är. Känna mig tacksam och lära mig att ta emot, med tacksamhet.
Att stanna upp och vara ok med det. Även när man står still så är man i rörelse. Musklerna jobbar för att behålla balansen, jag andas. Jag lever. Det är ok att inte veta vad jag vill, eller vart jag ska just nu. Det kommer av sig självt när jag slutar dra så hårt i alla ändar.
Lyckan är här och nu. Jag väljer att vara lycklig, eller olycklig, varje stund av dagen. Det är mitt största fokus just nu, att titta på rätt ställen efter lyckan och kärleken. För först och främst finns de i min själ, i min essens och närvaro. Letar jag på andra ställen så ger jag lätt iväg makten över min sinnesro till någon annan, till omständigheterna. Den villkorslösa kärleken kommer först och främst inifrån.
År 2018 kommer att vara ett år av balans, insikter och manifestationer. Ljus och kärlek och förändringar. Hej världen. Jag är redo för dig igen.
Svar
Trackback
