Lyckosparbössa, eller att vända negativa mönster
Alla är vi på livets upptäcktsresa, mer eller mindre nyfikna eller intresserade av det som sker inuti och omkring oss. Jag känner att en större insikt är på väg att landa, den är liksom så stor att jag behöver ta in känslan en bit i taget. Det kanske tar några månader, eller så kommer det att ta några år. Men en sak märker jag, att jag allt mer sällan faller i negativa tankemönster. När jag ändå gör det, så är jag medveten om det till större del än tidigare.
Jag delar med mig av mina samlade upptäckter, för att ha något att komma tillbaka till när jag behöver det. Om det hjälper någon mer att komma på rätt köl, är jag ytterst tacksam och glad för det! ♥
Hur vänder man negativt till positivt då?
Jag har kommit till insikten om att inte försöka hitta positiva tankar mitt i stormen av de negativa - de rör bara upp mer. Istället väntar jag ut tills "molnet" har passerat, även om det kan ta en hel dag att komma på banan igen. En distraktion kan hjälpa, meditation, eller att sova.
Hantera dina känslor som blommor
Det är lättare att få en blomma frodigare och större när den är grön och levande, snarare än när den är vissen och håller på att dö. Tänk på samma sätt med ditt humör - är det visset, då är det lite omtanke, kärlek och tid som behövs. Men är det bra och kan bli ännu bättre - ös på med gödsel, ljus och värme!
När jag är på mitt soligaste humör - då är det hög tid att drömma större, älska mer och njuta av livet! Mycket enklare att bygga upp en stark positiv känsla som är lättare att minnas och komma tillbaka till.
Ditt sinne är en trädgård, din tanke är ett frö. Du väljer, om en blomma eller ett ogräs kan gro.
Viktigast av allt - vattna regelbundet! Fokusera mer på de positiva känslorna och tankarna, sakerna och omständigheterna som får dig att må bra. Prata om och fundera på, och gör det du vill ha mer av i ditt liv! Vattna blommorna, inte ogräset ;) Börja med tacksamhet och ett leende redan när du vaknar, sätt ton/färg/känsla på din nya dag - från start. Gör det till en vana, så kommer du att märka skillnad snabbare!
För ett handfast exempel på att våra ord och tankar påverkar oss och vår omgivning, sök på Masaru Emoto ris experiment.
En lyckosparbössa
Förstärk. Finns det något att förknippa med den glada känslan i magen? En bild, en liten snäcka eller sten som kan vara din lyckosparbössa? En rörelse? En låt? Något enkelt och tillgängligt, men ändå distinkt :) Lägg en påminnelse till dig själv med uppmuntrande ord, var kärleksfull och omtänksam så ofta du kan. Kom ihåg att du har förmågan att må bra - oavsett omständigheter. Öva, öva, öva!
Dela med dig
OBS, OBS! Bara när du är fylld med energi, kan du ge energi. När du har tillräckligt för dig själv, kan du dela med dig av ditt överflöd. Det är egoism av det bästa slag - ge när du har att ge. Då kommer ditt bästa fram, du kommer att vara nöjd och personen som får det, kommer att känna det också.
Metanoia. Förändring
Hej världen. Jag är redo för dig igen
Det är snart två år sedan mitt senaste inlägg, och visst har jag delat med mig av mitt liv - genom andra kanaler.
Instagram har använts flitigt, och med dess hjälp kan jag blicka tillbaka på åren som gått.
2016 var ett aktivt och sportigt år. Då startade jag traningskompis.nu (hemsidan är inte längre aktiv, men insta-kontot och facebook finns kvar) och hade ambitioner att sprida träningsglädje till allt och alla. Fortsatte med Toughest, Action Run och klättring. Lärde mig att gå på lina (slackline) och provade acroyoga.
Jag njöt såklart av min fina lägenhet och uppskattade varje årstidsväxling. Varje säsong hade något nytt med sig. Jag blev platinablond och gick på slottsbröllop på Sofiero. Besökte Gdansk och älskade gamla stan med vackra små hus, så fint dekorerade. Ett weekend-resmål som rekommenderas varmt! Jag tog upp målningen litegrann, främst akvarell och tusch.
Jag gjorde min första resa till USA och besökte Orlando, med ambitioner att ha en liten verksamhet vid sidan av. Men jag föll inte tycke för företaget och skrotade idén. Den personliga utvecklingen var i fokus, jag bokade en livscoach, läste böcker, lyssnade på poddar och gick på föreläsningar. Ett år av inspiration och utveckling. Allt på samma gång men inget klart mål. Ambitiös och målmedveten, men vart skulle jag? Vad var mitt mål? Jag ångrar dock inte någonting av det jag hittade på, även om det kanske var för mycket på en gång.
Jag körde på men min hälsa var inte helt i balans. I slutet av året insåg jag att det var dags att växla ner ett tag. Min sköldkörtel jobbade på högvarv, jag blev tröttare och sov mycket, hjärtat rusade. Det kändes plötsligt inte lika aktuellt med allt jag hade igång. Jag behövde vila.
2017 drog jag ner mina ambitioner i det mesta. Jag sa upp bekantskapen med det dåliga samvetet, för det var inte någon bra vän. Istället var jag tacksam för att min omgivning accepterade förändringarna och mig, som jag var. Det blev ingen mer Toughest och jag hoppade av Action Run. Efter att ha övertalat mig själv till att ändå gå på Move Copenhagen och sova i tält, samt sprungit Göteborgsvarvet utan en grundlig förberedelse, svor jag att aldrig mer boka något sådant ett år i förväg.
Jag sa upp hemsidan för TK (Träningskompis) och tackade den för erfarenheterna den gav. Träning var inte mitt prio ett längre. Nu började jobbet på insidan och det mentala planet. Jag fördjupade mig i LOA, law of attraction, och läste böckerna av E.&J. Hicks. Det blev många timmar av youtube med Esthers föreläsningar och fler poddar med inspirerande personer.
Jag fortsatte att fylla på med kunskap, utan att lyssna inåt. Men vanor går att ändra. Morgonmeditation började bli ett mer frekvent inslag i vardagen, vilket hjälpte mig att grunda mig i min energi. Jag gick på akupunktur för behandling av orkeslöshet och akne, något som var påtagligt i början på året.
På våren åkte jag till Emiraterna, först Abu Dhabi, sedan Dubai och sist Ajman. En rolig men intensiv resa, allt på mindre än en vecka. Jag gillade verkligen Dubai och tyckte om det lyxiga Fairmont som blev vårt sista stopp inför hemresan. En önskan om mer lyx i vardagen - och på resan - formades då. Jag började hänga mer med tornadon, Moggi, som kom in i mitt liv året innan, men blev en större del av det nu. Min ständiga frågepanel och bollplank. Med henne besökte jag Thailand för första gången och fick en avslappnad solsemester över nyår.
Mina energinivåer började kännas normala efter sommaren, som jag spenderade hemmavid. Kanske hjälpte akupunkturen, kanske det lugnare tempot. Eller så var det kallbad som fick igång kroppen - Kallis blev en ny favorit att besöka. Lägenheten började kännas alltför välbekant, så jag tog tag i köket och fräschade upp det lite. Några detaljer kvar, men hittills är jag nöjd med resultatet.
Sammanfattat, skulle jag kunna kalla 2017 för ett år av inbromsning och balansering. Eftertanke. Felsökning. Reparation. Jag upplevde det som ett tufft år för många, för min del var det ett år med många insikter.
Mitt mål för den kommande tiden, detta året och längre fram, är att lyssna inåt mer. Hitta min intuition och följa den. Grunda mer i den jag är. Känna mig tacksam och lära mig att ta emot, med tacksamhet.
Att stanna upp och vara ok med det. Även när man står still så är man i rörelse. Musklerna jobbar för att behålla balansen, jag andas. Jag lever. Det är ok att inte veta vad jag vill, eller vart jag ska just nu. Det kommer av sig självt när jag slutar dra så hårt i alla ändar.
Lyckan är här och nu. Jag väljer att vara lycklig, eller olycklig, varje stund av dagen. Det är mitt största fokus just nu, att titta på rätt ställen efter lyckan och kärleken. För först och främst finns de i min själ, i min essens och närvaro. Letar jag på andra ställen så ger jag lätt iväg makten över min sinnesro till någon annan, till omständigheterna. Den villkorslösa kärleken kommer först och främst inifrån.
År 2018 kommer att vara ett år av balans, insikter och manifestationer. Ljus och kärlek och förändringar. Hej världen. Jag är redo för dig igen.
Önska med förnuft
Här har det ekat tomt ett tag, men bara för att tiden går fort betyder det inte att inget händer! Min drömlägenhet i stan landade jag rätt snabbt och lyckades att checka av flytt och hela köret redan 2015. Det är fortfarande så att jag vill nypa mig i armen och säger fel adress titt som tätt. Det känns lite overkligt men väldigt bra. Längtar till att allt är i ordning och som jag vill ha det, men mycket är redan på plats. Det är bara lite tålamod som behövs :)
Överlag så har jag tagit till mig att försöka vara positiv och glad så ofta jag kan och jag märker hur det drar igång en positiv spiral av händelser omkring mig. Det känns nästan magiskt, men egentligen är det inte så konstigt − lika dras ju till varann. Ett antal märkliga sammanträffanden har också skett på senaste, uttrycket "Be careful what you wish for" − var försiktig med vad du önskar − har verkligen blivit levande. Med det i åtanke försöker jag att uttrycka mig i positiva ordalag, även om det är en utmaning att tänka om ibland. Till exempel, inte säga "jag vill inte bli sjuk", utan - "jag vill hålla mig frisk", "hoppas inte att jag blir sen" - "jag hoppas att komma i tid". Var vaksam på var du sätter ditt fokus, skulle jag nog säga!
Att önska med förnuft och att hitta saker/ämnen/sysslor som gör mig engagerad, glad och varm ända in i själen blir ett av årets mål. Att hitta tillbaka till mig själv, få lyxa till det och må bra, att unna mig för att jag kan. Landa i nuet (smälta att jag faktiskt har kommit såhär långt nu!), landa i mig själv och våga satsa på nytt. Ge min kropp den näring och träning den behöver för att må bra. Ge min omgivning den kärlek och uppmärksamhet den förtjänar. Ett må-bra-år, det kör vi på!
Grattis till min älskade mor!
Idag fyller min fina mamma år − ett stort grattis till dig! Jag älskar dig, alltid! Hur olika vi än är, så märker jag för varje år att jag blir mer lik dig :) Det som är det stora i att lära sig att uppskatta och älska sig själv − man älskar alla delar av det ♥
2015 i snabba drag
Wow. Det här året alltså!
Det har verkligen blivit ett år av förändring och utveckling. Personliga framsteg, insikter och saker jag aldrig har gjort förut. Börjat med klättring, gjort två Toughest, sprungit mitt första millopp, åkt på träningsresa, köpt en lägenhet i Helsingborg med allt vad det innebär. Rensat, skänkt och slängt. Kommit i tid. Dansat nykter. Öppnat och njutit av ostron och bubbel. Valt in mer av kvalitet, mindre av kvantitet. Blivit bästa vän med mig själv. Lät gå. Blev fri. Den viktigaste insikten är att rätt inställning och tänkesätt är a och o. Jag är en annorlunda person nu, bara ett år senare. Mindre rädd, mer öppen. Mer positiv och glad. Energisk. Sugen på mer. Helt nipprig av tanken på allt det underbara fina spännande som väntar bakom krönet. Nya drömlinjer och nya mål!
Fokusering och mål
Det var inte många rader skrivna här på ett bra tag nu. Kanske mest för att det inte händer så mycket spännande ännu, men det är på gång! I helgen som varit hade jag kräftskiva på terrassen som sig bör såhär års, underbart väder hade vi och jag känner mig för en gångs skull nöjd med planeringen. Har bakat bullar, gjort pajer och goda röror och fick hjälp av Anna med sallader, allt blev toppen! Vi blev många men barnfamiljerna droppade av en efter en, så är det med den fasen i livet. Nu har jag kylskåpet fullt med goda saker och luncherna till jobbveckan är lösta, så skönt! Det är den första intensiva veckan efter semestern också, då är det perfekt med allt klart. Ändå blev jag supersugen på pizza igår kväll, hittade ett bra recept med blomkål och gjorde den helt gjutenfri. Smaskigt värre med chevré, färska fikon och valnötter! Måste prova den rätta varianten sen, med kronärtskocka och lök som sås.
Bra mat att ladda upp med inför Toughest till helgen, denna gång i Köpenhamn. Jag känner att jag både har tränat mycket och lite. Kanske inte tappat så mycket styrka över sommaren och kört specialpass inriktade på hinderbana, men det har inte blivit så mycket styrkepass direkt. Med Extreme Run från Helsingborgs Hx-festival i ryggen (10 km) så känner jag att jag ändå har lite koll och framför allt - att det kommer att bli kul! Jag ser såklart att det är sol och minst 18 grader, gärna mer i luften. Samt att vattnet är varmt! Kommer bli mycket badande har jag förstått. Läge att göra ett tuffare test på mina Icebugs också, ett par Acceleritas RB9X som passade mina smala fötter bättre än Zeal som jag beställde i början av sommaren. Gillade de i traillöpning och som vandringsskor. Är som sugkoppar på många underlag, perfekt när det börjar bli lite höstigare och halare överallt!
Efter att Toughest är gjort tänker jag fokusera på rörlighet, fortsätta med yoga och prova på pole dance. Klättring är fortfarande roligt, men bäst är den utomhus! Älskade varenda en av torsdagarna som vi kom ut till Kullaberg, det har varit en fantastisk klättersommar! Nu ska jag bli bättre på bouldering och lära mig att stå och gå på händer. Jag tänker inte bli vuxen och tråkig bara för att jag inte är tjugo längre − jag har ju precis kommit igång!
Ett djupt andetag
Snart rusar vi in i helgen och allt som kommer med den. Både måsten och härliga saker som ledighet och kalas. Snabbt ska fredagen gå för att äntligen få njuta − men stanna lite i ögonblicket. Ta ett djupt andetag, ett till. Känn den friska somriga luften fylla dina lungor och hjärtat slå. Sänk blicken och fokusera på dig själv, inåt och utåt. In och ut. Andas in och ut. Låt tankarna för dagen fara iväg, lösas upp i dina andetag. Sätt punkt för denna arbetsdag och låt kroppen slappna av. Sänk axlarna och räta upp ryggen, du är fri när helst Du bestämmer det. Det behövs bara ett ögonblick.
Jag blev påmind om denna korta men effektiva sekvens av medveten tanke och andning på gårdagens yogaklass. Tyckte att vi slängde oss in i an den ena, an den andra positionen i en snabb takt, hur skulle man hinna slappna av här? En timma senare var jag fylld av tacksamhet och ja, avslappning. Visst gick det fort, men andningen följde med och kroppen svarade på yogaställningar och rörelser. Förvånad upptäckte jag att balansen visst hade bättrat sig, trädet gick att utföra utan problem. Stelheten dock, den var kvar. Visst ja! Jag har ju köpt en yogamatta − och just ja, på mejlen låg kvar en månads prova på från Yogobe. Ett bra erbjudande från Vårruset-arrangörerna för oss latmaskar som inte orkar leta klipp på youtube. Helt enkelt en uppsättning av videor uppdelade efter syfte och behov och även tid, för optimal hemmaträning. Det jag hade tänkt att börja med hur. länge. som. helst. Kan man vara mer övertygad om att bara sätta igång!?
Är du sugen så skapa din profil via den här länken, aktiv fram till sista augusti.
Så nu tar jag ett djupt andetag, klickar på några sista tangenter och checkar ut, tacksam.
Göteborgshelg och Sofierobesök
Förra fredagen tog jag ledigt (en bra sak med mitt arbete, att kunna flytta runt arbetstimmarna lite grann) och åkte upp till Göteborg över helgen. Det stundades Göteborgsvarv så när man ändå skulle upp så passade vi på att köra via Borås och hälsa på min bror och hans tjej. Stannade ganska länge så det blev så klart lite sent i säng, men upp kom vi. Med stadig frukost i benen körde vi ut, letade upp parkering till bilen och min löparhjälte hoppade på nästa buss ut till startområdet. Själv stannade jag kvar och planerade ut supporter-rutten med vännen som kunde stan långt bättre och hittade runt som ett proffs. Vi försökte följa efter så gott vi kunde, lyckades pricka in honom på första fem kilometerna och heja vilt. Men sedan kom vi efter lite med båtåkande över till olika delar och sista biten var det tvärtom, vi var för snabba från platsen. Men likväl, efter två timmar väntade vi i målområdet - sjukt mycket folk var det med! Helt otroligt att man ändå lyckas hitta varann. En medalj rikare och med lite stelare ben var det inte mer än att ta en lugn kväll hemma hos vännerna, fylla på med energi och köra hemåt dagen därpå.
Som jag nämnde i kak-inlägget så hade sockerchocken slagit mig lite ur balans, så förutom att planera ut maten lite bättre tog jag en liten runda ute på Sofiero. I födelsedagspresent fick jag presentkort på kulturkortet som ger gratis inträde. Det aktiverade jag nu och fick njuta av grönska och sol i den vackra trädgården. Nu blomstrar nästan alla rhododendronbuskar så fint, dumt att inte passa på.
Jag hade bara en timma på mig innan stängning men hann ändå med att se det mesta. Nästa gång får jag vara lite bättre förberedd − dels vara ute i tid och sedan kanske ta med lite fika och mysa till det ännu mer!
Min uttråkade min på sista bilderna berättar ungefär hur jag kände mig humörmässigt. Tur att naturen gör underverk! Ett inte mindre underverk är såklart att bli inbjuden på tacos när magen precis har börjat kurra och man ännu inte har bestämt sig om mat − mitt blodsocker och humör vände med en brant kurva uppåt :) Tacksam!
Farliga kakor
Monstergodis
Förra helgen bakades dessa smarriga men totalt livsfarliga kakor. När jag var klar med att blanda ihop smeten till rätt konsistens så insåg jag att hela halvkilospakeket med florsocker gick åt... Så beware of the sockermonstret! Klicka på bild för att komma till receptet.
Kakorna följde sedan med till jobb, för hemma skulle de antingen åka in i min mage eller soptunnan efter några dagar. Det slank ner en och annan tillsammans med fikakaffet men i övrigt försökte jag hålla mig på god distans från de. Turligt nog var de populära och försvann väldigt fort på rasterna. Det var såklart gott så länge de varade men bieffekterna av att äta (nästan) rent socker visade sig snart nog.
Hela veckan blev tyvärr ganska onyttig, med socker, hämtmat med mera. Det var som att min nogsamma kosthållning försvann när springtime var avklarat. Så en kaka hade inte gjort så mycket... men efter allt detta blossade aknen upp, runt tinningarna och halsen.. humöret åkte berg-och-dalbana så fort matintaget inte var kontinuerligt nog och jag hamnade i en känslomässig svacka. Den är jag rätt säker på är orsakad av kosten, för förändringen märktes rätt tydligt. Så efter detta uppvaknande blir det att ta tag i sig själv och äta bra igen. Inget socker, gluten eller mjölk och naturlig mat. Det kommer man långt med. Tillbaka till en mage lugns som en filbunke :)
Min första mil, Springtime 2015
Förkylningen från veckan hade inte givit med sig ännu så jag försökte kurera bort så mycket som gick med varma fotbad och med filtar och extra allt för att slippa frysa i sängen. Till på köpet har hyresvärden redan bestämt sig för att stänga av centralvärme, så kall lägenhet med kallt väder ute (knappt över tio grader i maj??) så frös jag otroligt. Trodde nästan att jag hade feber med men det var inte så farligt. Springas skulle det, så bara att snyta sig så mycket det gick och ha med extra näsdukar under loppet.
Tyvärr glömde jag bort både före- och efterselfie för loppet, var väldigt fokuserad! Jag skulle i mål, helst på under en timma. I mina snabba Kinvaras och kompressionstights kom jag ju ganska långt ;) Hade dock ingen pulsklocka, bara runkeeper för att stämma av efteråt. Det saknade jag lite grann, att ha koll på löptempo och hålla det jämnt. Efter ungefär halva sträckan hittade jag två som sprang ungefär lika snabbt som jag och tog rygg på de fram till målet. Kroppen kändes faktiskt helt ok! Lite snorigt emellanåt men andningen fungerade och benen kändes friska. Nästa år ska jag komma ihåg att knyta skorna ordentligt bara och försöka ha shorts och linne att springa i. Det var lite smådugg och en tio-tolv grader när vi sprang, perfekt löparväder med svag vind som svalkade. Sista kilometern gick nere i centrum, där blev jag ändå sådär plågsamt varm och ville bara ge upp vilken sekund som helst. Men det kan man ju inte när man har kommit så här långt!? Bara att kämpa på de sista minuterna!
Väl i mål såg jag klockan: 1:02. Besviken saktade jag ner till gångfart och kände att mobilen vibrerade. Tog upp och läste bekräftelse-smset efter målgång, tid: 52 minuter! Jag fixade det!! Studsade ett glädjeskutt när jag förstod att målet var uppnått, sååå härligt! Den första tiden tickade ju igång tio minuter innan jag startade, med första löparen. Sen fick jag en kram av Niki som jag hejade på i nerförsbacke mot målet och fick sedan syn på Eva som tog igen sig efter milen, hon också. Pratade med henne en stund, sen var jag tvungen att kuta igen − den här gången pga regnet som satte igång på allvar. Hem och värma sig och vila, och vara sådär oförskämt förbannat stolt över mig själv!
Torsdagens firande och tokbra idéer
Min bästa Alltiallo fick äntligen ett bevis på sista månaders möda och övning − ett ja och ett färskt MC-kort i handen! Jag visste hela tiden att det skulle gå hur bra som helst, men förstår såklart oron och nervositeten inför uppkörningen. Målet är uppnått och jag är så stolt över dig!
Åskan som drog över stan höjde mysfaktorn
Vi firade med god mat, bubbel och genom att mumsa på de sista makaronerna jag hade med mig från Paris. De var helt klart som godast färska, lite krispigare men fortfarande goda nu. Som tur är finns det en butik i Stockholm, om man får ett akut sug efter färska goda makaroner från Laduree ;) Eller så kan man baka själv, en kanelbullekladdkaka till exempel! Låter fruktansvärt gott, men jag har inte bakat eller smakat ännu. Killarna pratade till och med om att öppna ett ställe som bara serverar det bästa: kladdkaka, pommes och öl. Det låter ju också fruktansvärt gott, haha. Jag får hålla till godo med det... har en smygande förkylning som verkar bara bli värre, inte är det sen i lördags väl! Snarare gårdagens skrubbande av fälgar tror jag. Solen värmde gott så jag njöt utan jacka, men blåste gjorde det. Nu är bilen skinande på utsidan, jag är förkyld och kupén är fortfarande dammig, åhåhåh. Kvällen får tyvärr avslutas i soffan eller sängen, ladda upp med sömn, bra mat och hoppas på det bästa inför Springtime. Kondition är ju en färskvara, lite intervaller hade inte skadat..
Icebug
Träningskläder och skor har verkligen blivit ett växande konto sista tiden, det är ju så kul! Nya egenskaper, nya funktioner och så har man en bra ursäkt att både köpa och träna för ;) Dagarna innan Toughest beställde jag hem Zeal-skorna, efter att ha läst runt på olika forum och fått en överlag trevlig bild av dessa. Jag är ingen fan av just terrängskor för de är ofta ganska fula till utseendet, vilket för mig är en minst lika viktig ingrediens som själva funktionen. Efter att ha börjat följa insta-konto efter insta-konto med elit-tävlande inom OCR så har jag lagt märke till att flera kör sina race i just Icebugs. En hel del av det är ju helt klart reklam, men själva utrustningen är en rätt viktig del av sporten, speciellt skorna. Om man ligger på topp i tävlingen så halkar man förmodligen inte omkring som en bambi på hal is utan kan lita på greppet och köra all in. Ett plus för dessa är att de inte ser lika tråkiga och klumpiga ut som majoriteten. I olika färger och design dessutom, dessa nedan tyckte jag var faktiskt snyggast, tätt följt av Acceleritas. Sagt och gjort, så var de beställda från Stadium och hämtades ut igår.
Icebug Zeal RB9X
Jag hann bara prova de en snabbis när jag kom hem, ska se till att prova ut de ordentligt ikväll. Fösta intrycket var faktiskt att det fanns bra med plats för tårna. Samt att de kändes lite stora. Kanske ska jag prova att beställa en storlek mindre, är osäker på hur de bör sitta för att vara optimala... det ska såklart kännas bra. Har ganska smala fötter också, så för stabilitetens skull bör de ju smita åt.
Ja, detta känns fortfarande som en jäkla djungel.. Det gäller väl att testa och börja om när det inte känns rätt! Det är kanske inte så överraskande att jag ändå valde five fingers till Malmö-loppet;) Fungerar Zeal och jag som kompisar så får de följa med till nästa galenskap, är rätt så sugen på Tough Viking i september! Månaden efter går sedan Toughest-final i Göteborg, så.. har man det ena, så tar man även det andra? Lätt som en plätt ;)
Vårruset och pepp!
Vilken härlig respons! Tack för alla fina kommentarer till föregående inlägg, det värmer verkligen. Blev väldigt överraskad av att helt plötsligt ha fått så många besökare, antar att någon av bilderna hamnade högt i sök på Google? Roligt hur som helst!
I måndags var det dags för Vårruset! Jag avslutade min arbetsdag med ett platsbesök i Lund, lagom till att hämta upp min vän och sticka ner till Malmö. Hon skulle springa sitt allra första lopp och dessutom den längsta distansen för henne, 5 km. Visst ställer man upp och peppar då! Jag älskade det:) Vi fick varmt och fint väder, solen tittade fram efter halva distansen. Vid varje kilometer hände något roligt − sång, musik eller dans. Så glad att jag följde med, hade ju helt missat detta annars! Så jag höll sällskap och energin uppe, hoppade och studsade och peppade ju närmare mål vi kom. J höll ett bra tempo och var helt grym! Väldigt glad och nöjd var hon efter mållinjen. Jag bara väntar på att få springa milen med henne inom en snar framtid :)
För min egen del var det en lagom runda för att börja mjuka upp benen inför helgens utmaning, milen på Springtime i Helsingborg. Jag har som mål att komma under timmen och blir det snabbare än så tar jag det som bonus ;) Benen är om möjligt ännu blåare nu och anklarna har inte känts helt hundra, men nu har jag ju vilat i ett par dagar så det ska gå att ta en mil imorgon tycker jag. Har bara gjort det en gång tidigare − sprungit längre än min psykiska gräns på 7 kilometer, så det behöver kanske göras igen. Annars hoppas jag på att det blir bra väder och bra studs i benen, i mål kommer jag alltid :)
Andra maj, vilken dag! Toughest Malmö
Varför inte börja med en talande bild: benen efter loppet! Kan medge att de ser till och med värre ut nu, men som man säger, pain is temporary, glory is forever ;)
Den fina medaljen för årets Toughest-lopp är min! Härlig känsla. Mitt allra första hinderlopp med en del tuffa utmaningar och jag klarade mig (relativt) oskadd och kom i mål nästan två timmar efter start. Kände glädje och energi genom hela sträckan, väldigt sugen på mer!
Lördagens fina medalj.
Tyvärr har jag inte så supermånga bilder att bjuda på men här är några i alla fall.
Hela Actic-gruppen samlad, ett härligt gäng jag hade äran att träna inför och springa ihop med!
I full fart mot första hindret!
Barfota-skorna var toppen för denna typ av lopp, med en hel del vattenhinder och löpning i sand och på stenar. Lite sämre grepp på ramper och mer glatta underlag vilket blev lite irritterande i andra delen av banan. Ändock - de satt kvar på fötterna och gjorde sitt jobb, samt var lätta och sköna att springa i. Att ha långärmat och heltäckande byxor har nog räddat mig från en hel del skrapmärken och kyla. Men visst var det kallt i blöta kläder från topp till tå när man precis hade kommit upp ur sjugradigt vatten och det blåste friskt på stranden. För det mesta blev jag varm av att röra på mig, men sista kilometrarna blev lite kyligare. Intressant nog kändes det inte alls så jobbigt som jag hade föreställt mig!
Flyger upp för rampen, bokstavligen. Tacka vet jag snälla teammates som också är starka!
Det kändes helt märkligt att komma upp på rampen och loppet var klart - jag fattar nog fortfarande inte att jag har fixat det, haha. Hoppades på att klara mig ifrån straffrundor och har verkligen gett mig på de flesta hinderna, men missade ett antal efter sista vattenhindret. Då var jag nog ordentligt kall och handskarna genomblöta. Varken de eller skorna hade något grepp kvar och jag föll både på olympiska ringar och monkey bars, mina två favorithinder jag trodde skulle gå lätt som en plätt! Såå trist när nästan alla stegen på barsen var avklarade och handskarna började hasa upp! Något att tänka på för framtiden - bättre greppstyrka och bättre utrustning. I princip samma sak hände på två hinder till - kuta med däck är kuuuuul! Det gick ganska snabbt ändå i och för sig, men hur kul är det att bara ta den "lätta" vägen? Jobbigast var nog att hoppa i vattnet från trampolinen och sen simma ut till bojen, tror att kroppen fick sig en chock och sen blev det en och annan kallsup. Men där fanns personer som övervakade oss tävlande och jag hann aldrig bli rädd eller tveka, det var bara att köra all in. Allra nöjdast var jag med min perfekta repklättring, det gick hur bra som helst!
Samlade för en efterföljande gruppbild.
Jag ler för fulla muggar, men sjutton vad jag huttrade precis innan vi gick upp på platån, då började kylan komma ikapp. Fick leta en stund efter min allt-i-allo som hade väskan med torra varma kläder, där kan jag säga att jag bara ville lägga mig och ge upp! Haha, då försvann liksom allt adrenalin och energi, väl ombytt och invirad i filtar ville jag bara lägga mig och sova. På något sätt gick det att hålla sig vaken hela vägen hem, men efter duschen var det ljuvligt att sluta ögonen i någon timme. Sen möttes hela gänget igen i stan för en bit mat och firande av ett lyckat Toughest race 2015 i Malmö.
Tagga!
Underbart, dagen med stort D närmar sig, den jag har bävat för och tränat för, Toughest! Eftersom det är helt ny upplevelse så känns det väldigt pirrigt i magen, ett antal moment man ska klara.
Igår hoppade jag på sista uteträningen inför loppet, goa backintervaller och lite HIIT-träning så var man helt slut i kroppen, lagom för att komma hem och däcka. Kroppen känns bra peppar peppar och jag har en underbart härlig och peppande grupp att springa med. Känns dessutom bra att jag börjar komma ifatt killarna nu. Hoppas den utvecklingen fortsätter, är ju grymt härlig känsla! Maj är lite av en fitness-månad för mig, efter Toughest är det uppvärmning med Vårruset och därefter tar jag milen på Springtime. Mellan ölen i helgen kom kollegorna på att jag och M ska springa Midnattsloppet i Stockholm, så nu har jag ännu en intressant utmaning att sikta på! Spirng spring spring!
Back to business
Nu är det vårens tionde dag, och den har kommit med besked! Vi fick en solig och fin söndag och även denna vecka börjar med härligt vårljus.
Jag hade stora planer på att fira kvinnodagen och ha hem gäster till helgen, men de blev en "Klara dig själv"-utbildning i Landskrona istället och en mancold som följde därefter. Har nog åkt på en ordentlig en, med influensa-symptom som ihållande hosta och ont i hela kroppen. Har fått följa de första vårtecknen via instagram istället och ställa in all träning. Man är inte så sugen på att röra på sig när det känns som en truck har kört över en. Så jag snörvlade och hostade hemma igår och nu back to business.
Håller tummarna för att jag är helt återställd till imorgon så toughest träningen blir av! Den är höjdpunkten på veckan och får ej missas. Längtar till vår härliga onsdagsgrupp!
Vårens första dag
Februari försvann lika fort som den kom och det märks tydligt att det blir både ljusare och varmare. Skönt, om ni frågar mig!
Vi samlades på Marias tapas för fredags-AW och åt oss mätta på allt gott, det blev rätt mycket fast man bara ville smaka. Min favorit var bläckfisken och chevrè med honung och valnötter, den är klassiker. Det skålades för att vissa har fyllt år och andra bytt upp sig i tjänst. Jag skålade för att dessa två arbetsveckorna äntligen var bortgjorda. Trodde ett tag att det inte fanns något slut på alla inlämnanden och räknande. Men nu har jag återigen fått mina två - tre dagars framförhållning, hoppas att det håller i sig!
Avslutade kvällen med en bellini, mycket god. Med tanke på träning är jag väldigt sparsam med drickandet, men ibland får man unna sig. Bubbel är perfekt för det!
Apropå det så är jag väldigt peppad för alla tillfällen som kommer nu, det känns riktigt roligt att ta ut sig med flera andra lika taggade personer! Jag märker också att alla burpies, sit ups mm har börjat ge resultat. Jag är starkare och uthålligare och äntligen har jag lyckats med en riktig chin up! Så jäkla najs och värt att fira det med☺ :)
Hittat tips på hårblekning! Plus lite annat
Jag hittar små tips och råd överallt på nätet, senast på Underbara Claras instagram där jag hittade den här kommentaren:
tildabu Krossar några c-vitaminbrustabletter och blandar med lite schampoo så det blir ett skum... Som sen appliceras på håret. Jag gör detta på torrt hår och låter sitta typ en timme innan jag sköljer ur det. Min mörkbruna hårfärg släpper och blir ljusare för varje gång :)
Det låter ju alldeles utmärkt om man vill komma undan lite billigare och kanske även undvika starka kemikalier som en blekning ju innehåller. Roligt, jag har just en tub med C-brus som jag har funderat över. Ville inte dricka det då det innehåller en mängd med tillsatser men kändes synd att slänga. Nu kommer den till användning :)Som efterbehandling kan man använda kokosolja och även lite äppelcidervinäger för att stärka håret och ge det lyster. ÄCV går fint att spä ut och använda som ansiktsvatten med! Stinker om det gör det ju, men huden hittar sin ph-balans och man blir mindre torr upptäckte jag. Plus att doften försvinner när "ansiktsvattnet" har dunstat.
Just nu använder jag Dr Hauschkas produkter till rengöring och fukt men lägger till bl.a. rent sheasmör för att mjuka upp torra partier (jättebra pris hos Yves Rocher) och kokosolja för envis make up som inte försvinner med rengöringsmjölken. Tycker det funkar rätt bra men upplever att jag har fått många pormaskar. Antingen beror det på kosten eller så är det produkterna som kanske är lite för feta eller innehåller något som täpper till. Tänker att rengöringsmaskinen kanske gör det där sista så att huden blir helt ren och fri från smuts och talg och kanske kommer i sin naturliga balans.
Har ni några andra smarta tips så dela gärna med er :)
En nyhet att ta med i kikaren
Hej ni! Då var jag tillbaka i skrivande igen! Det har tyvärr blivit ett långt uppehåll, men jag ska snart berätta varför. Först måste jag avhandla detta − Foreo Luna! Ni vet ju att jag har gått och suktat efter en Clarisonic ett tag nu. Jag har även hittat den i butik och känt lite på borstarna för att veta vad jag ska börja med liksom. Eftersom borstarna finns i olika utföranden. Jag vet med mig att min hy är känslig och reagerar snabbt på produkter som inte är tillräckligt milda. Så varje borste kändes liksom lite för hård, även den allra mjukaste. Så jag har gått och tvekat lite till.... Tur det!
Nu fick jag reklam om den nya tandborsten från Foreo, och tittade vidare på deras övriga produkter där jag fann − Luna! Jag minns att jag såg någon recension på antingen den eller någon liknande produkt och tyckte att det lät faktiskt bra. Dock fanns inte den att köpa just vid den tidpunkten och inte heller så många recensioner så att man kunde bedöma om det var något att satsa på. Nu finns det en hel uppsjö av olika tyckanden och bra videos som förklarar hur den funkar. Inte minst, hur mjuk och smidig den är. Och ja, jag ger mig, jag är helt såld! Kommer garanterat att beställa den i mini-utförande och favoritfärgen ovan. För jag har känt ett tag nu att jag behöver något tillskott till min hudvårdsrutin och jag tror att Luna mini kommer väl till pass! Inte minst för att man slipper byta borstar, behöver ladda den typ varje halvår och att den är mjuk och skonsam men ändå effektiv vad gäller rengöringen och att ta bort döda hudceller. Fräscht och nytt, I like!
Dessutom ser jag det som en belöning för att jag har varit snäll mot min hy och verkligen ansträngt mig för att undvika mjölk (framförallt) och minskat på skräpmat, socker och gluten. Jag försöker verkligen bli bättre på att dricka vatten, än så länge kommer jag upp i halva rekommenderade dagliga intaget, men jag ska nå målet att dricka minst 2 liter, som rekommenderat för min kroppsstorlek. Det gagnar inte bara hyn, hela kroppen mår bättre :) Känner att detta kommer att ge fantastiska resultat!