HK2
![](https://cdn3.cdnme.se/133389/7-3/2014-12-02_182727_548028d0e087c3313cba721c.jpg)
![](https://cdn2.cdnme.se/133389/7-3/2014-12-02_183628_548028da2a6b224c5b524d29.jpg)
![](https://cdn2.cdnme.se/133389/7-3/2014-12-02_185935_548028e52a6b22145fb31f61.jpg)
![](https://cdn3.cdnme.se/133389/7-3/2014-12-02_190318_548028efddf2b34a278b21e0.jpg)
Jag har visserligen testat detta en gång förut, på Li's möhippa på Borgen i Helsingborg. Då var det rätt enkla steg att klättra upp på och killen som höll i linan såg till att nästan hissa upp en! Haha. Så det var inte så svårt att ta sig upp till toppen. Den här gången fick hela kroppen jobba för att komma framåt, vilket känns av i form av massiv träningsvärk i främst händerna och underarmarna, knäppt! Det var S som fick med mig på att testa klättring efter hennes positiva upplevelse på en klätteranläggning i Bangkok. Så vi tog oss ut till Dalhem, krängde på oss sele och klätterskor och sen fick var och en prova på att klättra.
Den första gången var det rätt enkelt att komma upp (enkel bana) men jag blev helt skakis när jag kom lite högre upp från marken. Som högst är det 8 meter upp till tak och jobbigast var det faktiskt att luta sig ut på repet och hissas ner. Lite som mini-fritt-fall upplevelse, men det kändes bättre när fötterna hade landat på marken igen. Sedan försökte jag mig på en svårare bana som S klarade galant men jag kom inte ens upp över två meter och fick avbryta och vänta på min tur igen. Då frågade en av klättermänniskorna som var där och tränade om vi ville klättra med hans hjälp under tiden. Det var ju toppen! Jag fick intrycket av att det är en fin gemenskap man hamnar i med snälla och hjälpsamma människor. Är sugen på att prova fler gånger, när träningsvärken har lagt sig. Jag klarade trots allt två banor till efter det misslyckade försöket, så det finns väl potential :D Dessutom är det bra träning inför Toughest i maj som jag siktar in mig på att klara!
Svar
Trackback