På språng med jämna steg

Förresten, jag kom ut och sprang i morse! Tro det eller ej. Fast ärligt talat så gick jag nog mest. Sprang bara runt två små dammar i området där kring Elineberg. Rätt trevliga stigar att jogga på faktiskt. När jag stannade en liten stund för att iaktta en fågelunge så sprang en kille förbi mig, men plötsligt så stod han bredvid och undrade vad jag tittade på. Sedan följde han mig vidare genom nästan hela min runda. Intressant, är jogging ungefär som ett hundtrick? Haha! 

Killen då? Han får leta vidare:) Nåja, han får kanske en chans till. Fast bara om jag är på bra humör.. Jag tycker det är rätt skönt att springa själv eftersom jag inte är så bra sällskap då. Jag vill ta det i min egen takt och inte ha någon som behöver anpassa sig efter mig och tvärtom. Promenad är dock en helt annan sak:)

Svar

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0