Usch vad det är grått!
Imorgon börjar jag jobba igen, efter två veckors ledighet. Det känns som att jag börjar om på nytt, för hela tiden som jag har varit ledig har jag känt mig lika vilsen som under den tiden jag har varit arbetslös. Ungefär som att jag har glömt bort lite vad som finns att uppskatta, att leva upp till och leva ut. Som att jag har varit så trött att den enda uppgiften i livet har varit att sova. Visserligen gillar jag att sova, som jag redan har berättat, men så skrämmer det mig också. Varför vill jag inte planera, rita, skapa, göra om, vara och verka? Jag hoppas verkligen att det är övergående, hur kul är det att stampa på ett ställe och inte veta vad man vill?
Lyssnade ut boken Innan jag dör och började än en gång att fundera, hittade en blogg och började läsa lite. Borde inte jag bli rädd, börja tänka och agera? Inte för att jag ens vill föreställa mig något sådant, men att livet slutar någon gång är väl ganska uppenbart, och för det vill jag inte sova bort allt. Jag vill ha riktig snö, eller vår nu. Det är tråkigt med grå himmel och regn. Det är tråkigt för det får mig att stanna inomhus i flera dagar, det är tråkigt för att det inte är tråkigt nog. Det gör mig oinspirerad och så klagar jag bara. Usch nä. En ny vecka imorgon? Nya tag!
Lyssnade ut boken Innan jag dör och började än en gång att fundera, hittade en blogg och började läsa lite. Borde inte jag bli rädd, börja tänka och agera? Inte för att jag ens vill föreställa mig något sådant, men att livet slutar någon gång är väl ganska uppenbart, och för det vill jag inte sova bort allt. Jag vill ha riktig snö, eller vår nu. Det är tråkigt med grå himmel och regn. Det är tråkigt för det får mig att stanna inomhus i flera dagar, det är tråkigt för att det inte är tråkigt nog. Det gör mig oinspirerad och så klagar jag bara. Usch nä. En ny vecka imorgon? Nya tag!
Svar
Trackback
