Inessa

Känslan. Den gnager igen. Kommer igen och bosätter sig i min själ, lägger sig som en klump i magen. Jag var så glad att slippa den. Slippa känna att jag åter vill vara någon annan än mig själv, att jag inte duger som jag är oavsett vad jag gör. Alltid är det det förflutna som jagar ikapp mig. Enkelt sagt, jag känner mig övergiven och sårad när jag får reda på att killar ur tidigare förhållanden har en ny. Det händer inte varje gång, men det finns speciella människor som har lämnat ett djupare avtryck i känslominnet. Kanske kände jag att jag har varit orättvisst behandlad och såg det som ett upprättelse att de förblev singlar. Kanske såg jag en möjlighet försvinna, även om jag är medveten om att jag aldrig, aldrig kommer återvända till en kall hand. Till någon som inte lyckades se mitt fulla värde och älska mig. Jag var så hoppfull om att denna vinrter inte skulle behöva överlevas, jag ville njuta av den. Nu måste jag kämpa mot mina inre demoner, visa att jag duger och tro på det. Jag vill ha ett värdigt liv som jag trivs med, känner mig dum som inte nöjer mig med allt det vackra jag har och är omgiven med, envis i att jag saknar något, väntar på min andra hälft.

Det finns en chans att återuppliva den glada, fantasifulla och lite naiva tonåringen jag har varit, jag hoppas så att jag får en chans! Får en trygghet i livet för att våga vara lite galen. Så håll tummarna, håll dem!