Att ta tag i saker
Och ting. Det är banne mig inte lätt. Satte mig med matte, jösses så tråkigt. Vet ju hur bra "disciplin" jag har när jag försöker plugga hemma, men dessvärre har jag ingen lust att ta mig till skolan ikväll. Får räcka med de timmar jag kommer få ihop idag.
Igår tog jag en dag till att flytta saker från källaren och gå runt på ikea med mamma, hittade lite saker som jag tyckte kunde komma till pass i den nya lägenheten, mamma köpte lite saker hem och så lunchade vi där och var nöjda. Skönt att inte behöva laga mat en dag till faktiskt. Jag fick leka chaufför när vi skulle ta oss runt med sakerna, mamma vågade låta mig köra eftersom hon ändå skulle sitta bredvid:) jag kan ju dessutom söder lite bättre än hon. Till Hbg körde hon dock själv, med hjälp av gps (och ändå lyckades missa svängar och svänga av för tidigt - jag kan ha varit orsaken, kanske, men inte alltid:)).
Måste säga det - vad skum känsla man får när man kommer hem efter en längre vistelse någonannanstans. Som att man kommer hem till någon annan, ser sin egen lägenhet och hem med helt andra ögon. Konstigt nog, när jag kom hem till moster kändes allt så himla hemmavant och bekant där, trots att de hade renoverat och ändrat på massa saker.
Kommer nog sakna att ha någon i närheten, har nu oavbrutet haft sällskap i tre veckor, idag åkte mamma hem. Så nu sitter jag här själv och vänjer mig vid tystnaden, sörplar på en kaffe och försöker samla krafter för en till stund med matte.
Det käns skönt att jag hann visa mamma den rätta sidan av staden. Alla andra gånger hon var här var det bara kallt och regnigt, inget väder att vara ute i. I förrgår tog vi en lång promenad, tre timmar vandrande vi runt i staden. Hon fick se havet, stjärnorna i marken och Kärnan som hon såg i filmen jag skickade, från Love&light, med ljusföreställningen. Där gick vi självklart uppför trapporna också. Synd bara det var så mörkt att man bara såg ljusen från allting. Nästa gång får vi ta en promenix när det är dag!
Ska sätta igång igen och analysa..
