Dubrovnik

 
Vi är tillbaka ett par veckor igen, jag har precis åkt i tre timmar från Makarska för att uppleva den här gamla staden. Absolut inget jag ångrar, synd bara att medresande inte kunde följa med.
 
Med nötter och bok att läsa gick bussresan rätt smidigt och så var vi här, vid ingången till gamla staden.
 
      
Vår guide ledde oss runt den lilla stadskärnan och berättade mycket intressant fakta om staden som såg överskådlig ut men var som en labyrint av små trånga gator och låånga trappor. 
 
Det fösta som mötte oss var statyerna av Dubrovniks beskyddare och innanför murarna var den här runda vattenbrunnen värd att förundras över. Flera hundra år gammal och försörjer fortfarande torget med friskt vatten uppifrån bergen. Tekniknörden i mig jublade! Vattnet var drickbart och smakade gott. 
 
    
Jag tog mig an den två kilometer långa muren som första aktivitet på mina tre fria timmar. Ju längre upp, desto finare utsikt. Tegelröda hustak, mysiga takträdgårdar och lite ruiner här och där som vittnade om den inte alltför avlägsna krigstiden.
 
    
Sedan fortsatte jag längs med gatorna − en av de gömde ett slags kattpensionat, eller utfodringsställe. Det fanns en del katter som sprang runt på gatorna, vissa tilltufsade, möjligen hemlösa men det fanns säkert råttor och snälla turister som de kunde livnära sig på. Jag ville så gärna klappa men höll mig − inte så kul om de smittas. Istället la jag en slant i pensionatets sparbössa så de kan tas om hand.
 
   
Ser ni den lilla vita terassen uppe på hustaket? Jag vill fortfarande hitta ingången till restaurangen som äger den! Ser så himla mysigt och lyxigt ut!
 
Maten här smakade lika bra som i Makarska, jag tog favorit i repris och beställde grillad bläckfisk. Min cappuccino kom dekorerad med ett hjärta och en shot med deras brännvin tror jag. Snurrade fint i huvudet efteråt, haha.
 
Dessert hittade jag på huvudgatan, en kroatisk gelato som vår reseguide rekommenderade starkt, glass alltså :) Valde en gräddig med apelsin och kaksmulor, god! Det enda avsteget jag gjorde när det gällde att undvika mejerier. Tacksam för att det fanns sojamjölk till latten och morgongröten!
 
En sista bild över staden
 
Trevligt att få besöka och kanske återvända till i framtiden!

Svar

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0